Bra att veta om budgivning

Vid köp av fastighet, bostadsrätt eller tomträtt blir varken köpare eller säljare juridiskt bundna förrän ett skriftligt köpekontrakt har undertecknats av båda parter. Fram till dess kan både köpare och säljare ändra sig utan att motparten kan ställa några krav.

Mäklarens roll
Fastighetsmäklaren är en opartisk mellanman som ska tillvarata både säljarens och köparens intressen. Mäklaren kan ge råd och vägledning, men det är alltid säljaren som fattar besluten kring försäljningen.

Hur går en budgivning till?
Det finns inga lagstadgade regler för hur en budgivning ska genomföras. Vanligast är öppen budgivning, där buden löpande redovisas för säljaren och övriga spekulanter. I vissa fall används sluten budgivning, där samtliga bud lämnas inom en bestämd tidsperiod utan att spekulanterna får ta del av varandras bud.

Säljaren bestämmer
Det är alltid säljaren som avgör om budgivning ska genomföras, till vem fastigheten ska säljas och till vilket pris. Säljaren behöver inte acceptera det högsta budet och kan när som helst avbryta försäljningen innan köpekontraktet är undertecknat.

Bud är inte bindande
Ett bud, oavsett om det lämnas muntligt eller skriftligt, är inte juridiskt bindande. Budgivare kan därför höja, sänka eller dra tillbaka sina bud fram till dess att kontrakt har skrivits.

Mäklaren måste vidarebefordra alla bud
Fram till dess att köpekontraktet är undertecknat är mäklaren skyldig att vidarebefordra samtliga bud till säljaren. Efter avslutad affär upprättas en budförteckning som lämnas till köparen och säljaren.

Har du frågor om budgivning eller köpprocessen är du alltid välkommen att kontakta ansvarig fastighetsmäklare.